23 april 2012 Spåra i kvällningen

Ledig i dag och massor att göra som vanligt.
Fick inte hälften av allt gjort i alla fall.
Varför är det så för?
För att bli på lite bättre humör tog jag vovvarna och drog till skogs
mot kvällningen. Det var uppskattat ska du veta.
Det är skönt att ha nära till skogen, och att det äntligen
torkat upp så pass mycket så man kan köra utan att
riskera att köra fast.
Jag la ett spår åt Semlan med flera vinklar men inga apporter.
Bara ett slut. Åh vad hon tycker det är kul.
Gapar och skriker i bilen, drar som en tok i selen.
Det gäller att hålla sig på benen.
Men noggrann och duktig. Inga som helst problem.

Pralin fick ett liknande spår, men med apporter.
Jag hade snitslat noggrant för att försöka komma underfund
med vad hon har problem med.
Men det gick över förväntan, och sista delen av spåret
gick väldigt bra. Låg fin nos och bra apporterande.
Så jag var nöjd.

Lilla Cookie fick ett köttbullsspår men utan köttbullar.
Hade bara Frolic med mig.
Och lillskrotan spårade hela spåret, men hittade just inga Frolicar i spåret…
…förväntade sig säkert köttbullar. Men hon spårade i alla fall.

Medan spåren låg till sig tog vi en promenad efter vägen.
Så skönt tyckte vovvarna!

Letat på obligatoriska pinnen.

Är inte jag söt?

Nu sätter jag fart!!

Kolla vilken fart jag får upp!!

Jippie!!

Vi kan också springa fort!!!

Jag fick tag i dig!

Jag vill också vara med!!!

Ska ni hålla på att brottas vill inte jag vara med.

Kom igen då!

Galna hundar.

Kolla vad fort jag springer!

Man kan ju undra varför det finns gravljus på vändplanen här i skogen.
Undrar förstås vad som hänt…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *